top of page

Ann-Therese, 55, bytte karriär: ”Jag känner mig stolt”


Går jobbet bara på rutin och den där arbetsglädjen kanske ebbade ut? I dag finns det flera yrkesutbildningar som hjälper till att styra om karriären – ofta skapade efter ett stort behov på arbetsmarknaden. För Ann-Therese Tjärnlund, 55, ledde karriärbytet från journalist till undersköterska till en nytändning. – Det här kan jag rekommendera alla dagar. Jag känner mig också lite stolt för att jag skaffat mig ett helt nytt yrke, säger hon.

Ann-Therese bytte ut pennan och det skrivna ordet mot blodtrycksmanschett och patientmöten på Kirurgavdelning 2 vid Skellefteå lasarett. Ett till synes tvärt kast i karriären och mitt i yrkeslivet men hon vågade och tog klivet.

I dag är det ingenting hon ångrar – tvärtom. – Jag har alltid jobbat inom media som journalist och grafiker och det var en känsla som smög sig på att det inte var lika roligt längre, berättar hon.

Egentligen har hon bytt yrke en gång tidigare under karriären. Ann-Therese jobbade med formgivning som grafiker men när jobbet förändrades så svepte en våg av uppsägningar genom tidningshus och reklambyråer runt millennieskiftet. Ann-Therese valde då att utbilda sig på Kalix folkhögskolas journalistlinje, ett närbesläktat yrke som gjorde att hon kunde fortsätta i tidningsbranschen och anställdes på Norrans redaktion i Skellefteå. Där samlade hon till slut ihop 14 år som multijournalist och med sin grafiska bakgrund jobbade hon även som redigerare.

Hon trivdes med att jobba skift, tajta arbetslag och ett givande yrke. Men dagen kom när Norran blev uppköpt i en koncern och 25 personer skulle sluta. – Jag var ganska less vid den här tiden och när det var så många som skulle sluta kändes det inte lika roligt att vara kvar. Då tog jag ett erbjudande om att sluta med bibehållen lön för ett tag, det kändes som en bra chans att kunna göra något annat, säger Ann-Therese.

Samtidigt hade hon en lite gnagande känsla över sin situation, som många säkert kan känna igen sig i. – Jag var 50 plus och kvinna med en väldigt smal utbildning i bagaget. Var skulle jag få jobb? Det kändes lite hopplöst. Jag kollade såklart in jobbannonserna från Northvolt som alla andra men det kändes aldrig riktigt som mig. Och då såg jag utbildningen till undersköterska, säger hon.


Först gick hon till CV – Centrum för vägledning – på Campus Skellefteå där man ger karriärvägledning och kan guida genom djungeln av utbildningar. Ann-Therese föll för vård- och omsorg. Mot alla odds, kan man säga. – Tidigare hade jag aldrig ens funderat på vården. Jag har ju bara läst och hört om hur allting är så eländigt, personalen går på knäna, är lågavlönade och flyr från yrket. Det var de rubrikerna jag hade i huvudet. Inte kan man väl utbilda sig till det, tänkte jag. – Det låter kanske lite konstigt, men jag har alltid varit intresserad av sjukdomar och tyckt att det varit intressant. Det där smög sig på och fasen, till slut så kollade jag upp vårdutbildningen.

Sagt och gjort, Ann-Therese påbörjade en heltidsutbildning i augusti 2020. Kursarna hann träffas två halvdagar i samband med pandemin, sedan blev det digitalt hemmapluggande. – Dottern går i gymnasiet så vi satt båda hemma samtidigt och sedan dröjde det inte länge förrän karln också skulle tränga in sitt kontor i huset. Det var en speciell period kan man säga.



Vad tyckte du om utbildningen? – Jätteroligt! Vi kastades in i medicin som var första ämnet, det blev supermycket att ta in, dessutom på latin men hur kul som helst. Vi hade bra lärare.

Många jobbade under utbildningen och även Ann-Therese fick ett jobb som timanställd på ett LSS-boende. – Min känsla var ändå att ta mig till lasarettet, det kändes kanske lite mer spännande. Av mina tre praktikperioder fick jag göra den sista på Kirurgen 2 som jag hade hört var bra och det stämde. Jag stortrivdes och sökte mig dit.

Har du kunnat checka av fördomarna om vården eller har de spruckit? – Jag har ännu inte jobbat så länge och började mitt i hetluften med vågen av omikron-varianten som skapat en tuff arbetsbelastning. Det kostar såklart. Men ändå är det få, om ens någon, som klagar. Jag inser nu vilket stort jobb de gör och det känns bra att bidra. Det är så himla roligt när patienterna själva uttrycker sin tacksamhet och tycker att man gör något bra, det är värt en hel del. Men visst har jag kunnat checka av någon fördom... den där om lönen stämmer tyvärr rätt bra.

Kan du rekommendera ett karriärbyte så här mitt i livet? – Gud ja, alla gånger. Jag tror att de flesta blir less av att göra samma saker under lång tid. Jag känner mig rik på alla nya kunskaper jag fått, det är väl inte det lättaste att plugga, det var en utmaning men jag är också lite stolt över mitt nya yrke. Jag har sämre lön och färre förmåner än tidigare men det känns ändå väldigt bra, säger Ann-Therese.

コメント


bottom of page